......
Jag tänkte skriva ngt lite lyckligare idag än igår, men jag kan inte.
Någon tänker nog "Varför skriver hon om sin olycka på Internet, där alla kan läsa!?". Jo, just för att alla kan läsa. Jag vill att alla ska vet hur jag mår, att jag inte mår bra. jag vill inte ljuga och låtsas som att jag mår bra. För det gör jag inte. Någon tycker kanske att jag är skit töntig som skriver om detta och för att jag ser mitt liv som ett problem, men då får den människan göra det. Jag vill bara inte att folk/ni/du ska lita på att jag ser glad ut eller att jag pratar och hörs, för det gör jag ändå. Men jag vill heller inte att ni ska tro att jag är självmordsbenägen, för det är jag inte heller. Jag vill leva, jag vill se det lyckliga i livet som andra ser. Jag vill också glädjas av att vakna på morgonen (okej det kanske inte är lika vanligt) men jag vill det!
Anledningen till att jag skriver detta här är att jag kan inte säga det här, jag kan inte berätta det här med munnen å se den reaktionen som kommer och jag vill inte höra trösten, för det funkar inte. jag vill ta mig ur detta, men jag vet inte hur.
Det är nog inte någon som faktiskt vet hur ofta jag får mina ångest attacker och jag tror inte att någon ser. Förutom de fåtal ggr jag har gråtit ut det med folk runt omkring. Nu fick jag nästan en, bara för jag tänker på det.
Jag såg reklamen för hello Afrika idag (tror jag att det var). Och ett av barnen i reklamen log och han liknade min yngsta bror, de har samma leende. DÅ fick jag ångest. Jag har inte träffat mina ögonstenar på över en månad, fy fan vad jag skäms. Jag har knappt träffat eller pratat med pappa heller. han och jag har haft en jätte bra relation men ngt har hänt, jag vet inte vad. Han har ringt och frågat varför jag inte har ringt, varför jag inte har hälsat på. ”jag har haft jätte mkt att göra" har mitt svar varit. Jo jag har haft mkt att göra, men jag har inte gjort det. Jag har legat i min förbannade jävla säng och kollat på skit filmer. Klart som fan att man blir olycklig.
Och sen att den där jävla ångest dagen i går kom gjorde ju fan inte saken bättre.
Jag tänkte avsluta med de personer som faktiskt har gjort så att den här mörka perioden har blivit lite ljusare.
Jenny, för ditt söta kort.
Aky, för att vi började skolan ihop igen.
Thowe, för att du finns helt enkelt
Kian, samma där. För att du finns.
Fredric, för att du betalar dyr taxi för att komma hit.
Hannah, för att vi ska gå på bio v.9.
Nicklas, för att du är bra på att prata i telefon, men minus för att du glömmer ibland.
Fia, för du är mitt favorit julträd.
Emelie, för du kom ihåg mig på skit dagen.
Denise, för att du är min nya brevvän
När jag tittar på listan över er som har gjort ngt bra för mig så känns det lite bättre. Fortsätter ni så kommer det bli bättre.
Nu är klockan 02.52. Dags att sova?! Jag tror det, så då blire någon film jag drar igång att somna till.
Go natt.